Arv

arv

Arv

ARV

Dödsbo? Vem är dödsbodelägare?

När någon avlider övergår den avlidnes tillgångar och skulder till att vara något som heter dödsbo. Tillgångarna i dödsbon fördelas enligt de svenska arvsregler och/eller testamente.

Dödsbo finns som en egen juridisk person tills det att det är utskiftat (arvskifte) till nya ägare.

Dödsbodelägare är dem som är legala arvingar enligt arvsreglerna eller de som är universella testamentstagare enligt den avlidnes testamente. För att dödsboet ska kunna skiftas måste först en bouppteckning (vid små tillgångar-dödsboanmälan) göras.

      Om den avlidne har varit gift eller sambo ska en bodelning först göras för att dela         upp parets giftorättsgods respektive samboegendom.

Observera att den efterlevande sambon måste begära en bodelning senast vid bouppteckningsförrättningen om hen vill få halva av samboegendom. Detta eftersom sambor inte ärver varandra per automatik!

Vad är bouppteckning?

Om det läs här!

Vad är arvskifte?

  • Efter att bouppteckningen har gjorts ska arvet fördelas mellan arvtagarna/dödsbodelägare (arvskifte).
  •  Även arvskifte kan göras både av själva arvingarna eller av en professionell aktör  (skiftesman).

Arvsrätt

Arvingar, arvsordning

Vem är arvinge enligt svensk lag; arvsklasser – arvsordning;

Arvingar (eller legala arvingar) är de som ärver den avlidne enligt arvsordningen i arvslagen/Ärvdabalken.

Första arvsklassen, d.v.s. de som ärver i första hand, består av den dödes maka/-e eller registrerad partner samt bröstarvingar. Bröstarvingar är barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. De gemensamma barnen måste vänta på sitt arvslott från den döde tills den andre föräldern dör (efterarv). Den efterlevande föräldern har den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Finns det ett testamente (som ger bort egendomen till andra än de gemensamma barnen) kan barnen påkalla jämkning av testamentet vid domstol, om de vill få ut hälften av den borttestamenterade arvslotten, s.k. laglott. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott.

Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv före den efterlevande makan/-en. Den efterlevande maken har dock rätt att behålla så mycket som 4 BB (ca 180 000 år 2014) av makarnas förmögenhet innan särkullbarnet tar sin avlidna förälders kvarlåtenskap.

Andra och tredje arvsklasser samt den allmänna arvsfonden

Om det inte finns någon maka/-e, registrerad partner eller barn får andra släktingar ärva. Först kommer den dödes föräldrar, syskon samt syskonbarn, s.k. andra arvsklassen. Finns inte de ovannämnda vid liv, kommer den dödes mor- och farföräldrar samt deras barn (mostrar och fastrar), dock inte barnbarnen/kusiner, s.k. tredje arvsklassen.

Om ingen av de ovannämnda lever, då går hela arvet till den allmänna arvsfonden.

Du som arvtagare eller testamentstagare är aldrig personligt ansvarig för den avlidnes skulder. Du kan dock bli betalningsskyldig om den avlidnes skulder inte betalats i rätt ordning

Om testamente läs här!